FREE ESSAY ON DESERT STORM

DESERT STORM

HUMANITARA OCH MILJOMASSIGA
ASPEKTER PA GULFKRIGET 1990 -
1991
INLEDNING
I denna uppsats har jag valt att behandla humanitara och miljomassiga 
aspekter pa Gulfkriget 1990 -1991. Pa grund av amnets omfattning har jag 
valt att strikt begransa mig till dessa aspekter och inte ta upp t ex 
militara och strategiska sadana. Detta har tyvarr visat sig vara ett amne 
som inte ens jag klarar av att skriva pa ett roligt satt om.
INNEHALLSFORTECKNING
1. KUWAIT
1:1 Inledning
1:2 Iraks behandling av kuwaitiska krigsfangar och civilbefolkning
1:3 Skadeverkningar pa miljon i Kuwait
1:4 Plundring och forstorelse
2. IRAK
2:1 Inledning
2:2 Flygoffensiven - Operation Desert Storm
2:3 Markoffensiven - Operation Desert Sabre
2:4 Skadeverkningar pa miljon i Irak
KALLFORTECKNING
Gulfkriget och den humanitara folkratten av Christer Ahlstrom, Folkrattsdelegatio-
nen, Stockholm 1992
The true cost of conflict, Kapitel 2, The Iraq Conflict av
Gregory Quinn
1. KUWAIT
1:1 Inledning
Den 2 augusti 1990 invaderades Kuwait av irakiska trupper. Detta var den 
slutliga kulmen pa en langre tids konflikt mellan landerna angaende olje-
falt pa den irak-kuwaitiska gransen, och oar i norra Gulfen. De verbala 
hotelserna trappades gradvis upp under 1990, for att kulminera i juli med 
att Irak anklagade Kuwait for att ha stulit irakisk olja till ett varde av 
2.4 biljoner USD. Natten till den 2 augusti inleddes invasionen. Det 
kuwaitiska forsvaret overraskades, och de invaderande styrkorna motte ringa 
motstand. Vid 7-tiden pa morgonen stod de irakiska styrkorna i Kuwait City, 
och efter 48 timmar hade hela landet intagits. Den 8 augusti forklarade den 
irakiska ledningen sin avsikt att annektera Kuwait, och den 28 augusti 
offentliggjordes att gransomradena mellan Irak och Kuwait hade inforlivats 
med den irakiska provinsen Basra, samt att ovriga delar av Kuwait nu ut-
gjorde Iraks 19:de provins. For forsta gangen i FN:s historia hade en 
medlemsstat attackerat och upplost en annan.
1:2 Iraks behandling av kuwaitiska krigsfangar och civilbefolkning
Under de forsta fem manaderna av ockupationen blev uppskattningsvis ca 
10 000 kuwaitier tillfangatagna. Manga fordes till krigsfangelager i Irak. I 
fanglagren radde atminstone inledningsvis svara forhallanden. Det var brist 
pa mat, vatten och medicin. Tortyr i samband med forhor forekom, men 
troligtvis ingen systematisk tortyr. Men an varre drabbades de som 
arresterats sasom varande misstankta for att tillhora den kuwaitiska mot-
standsrorelsen. Irakierna inledde pa ett tidigt stadium en politik som gick 
ut pa att underkuva alla tecken pa motstand. Husrannsakningar genomfordes 
for att finna medlemmar av motstandsrorelsen och utlandska medborgare. Om-
fattande arresteringar genomfordes. Terrorn mot civilbefolkningen okade i 
omfattning, med bl a godtyckliga avrattningar. Den 21 februari inleddes en 
kampanj av massarresteringar. Tusentals civila kuwaitier arresterades och 
fordes till Irak. Under ockupationen inforde irakierna lagar som foreskrev 
dodsstraff for: 
1) hamstring av mat for kommersiella syften 
2) plundring 
samt 3) skyddande av en utlanning i syfte att gomma honom for myndigheterna. 
Overgreppen pa civilbefolkningen var alltsa omfattande. Enligt en
studie av Dr Al-Hammadi (Report on the situation of human rights in Kuwait 
under Iraqui occupation, FN dokument E/CN4/1992/26, sid.30) sa utsattes ca 
79% av de arresterade for tortyr. De tortyrmetoder som anvandes var bl a 
misshandel, elchocker, brannmarkning, upphangning i fotterna, utdragning av 
naglar samt stympning. Tortyren mot kvinnor utgjordes huvudsakligen av vald-
takter. Antalet utsatta kvinnor uppskattas till minst 1000, men det verkliga 
antalet ar troligen betydligt hogre, p g a att de flesta kvinnor inte vill 
erkanna att de har blivit valdtagna. Har en kvinna blivit valdtagen sa upp-
fattas det namligen som att hon har dragit skam och vanara over familjen. 
Kuwaitiska lakare uppskattar att minst 300 kvinnor blivit gravida som en 
foljd av dessa valdtakter. Manga kvinnor flydde senare till Egypten eller 
Filippinerna for att gora abort. Om en person avrattas utan att ha fatt sin 
sak provad av en kompetent domstol, sa kallas det for en extrajudiciell av-
rattning, eller med andra ord ett mord. Enligt Amnesty International uppgar 
antalet extrajudiciella avrattningar av civilpersoner till over 1000. De 
flesta blev torterade innan de avrattades. Detta ar ett brott mot den IV 
Genevekonventionen om ratt till liv. Det forekom att personer avrattades i 
sina familjers narvaro. Personen fordes hem, ovriga familjemedlemmar 
tvingades ut for att beskada avrattningen, och fick sedan ta hand om kroppen. 
Kropparna efter avrattade manniskor kunde ocksa lamnas pa offentliga platser 
till allmanhetens beskadande. Det forekom ocksa att fangar tvingades spela 
rysk roulette med varandra. Detta ledde ocksa till en del dodsfall.
1:3 Skadeverkningar pa miljon i Kuwait.
Irak forstorde 810 av sammanlagt 1080 kuwaitiska oljekallor. Av dessa sa 
sattes 742 i brand. Dessa spred ut stora mangder oljerok innehallande manga 
giftiga och cancerframkallande kemiska amnen. Detta beraknas ha langsiktiga 
negativa konsekvenser for befolkningens halsa i form av bl a ett okande 
antal cancerfall samt fosterskador. Vid slackandet av de brinnande olje-
kallorna uppstod aven ett annat problem. Den personal som skulle tappa till 
oljekallorna hann inte gora detta i samma takt som brandslackningspersonalen 
slackte branderna. Detta fick till foljd att stora mangder olja, ca 150 
miljoner fat, rann rakt ut i oknen och bildade stora sjoar med olja. Man be-
raknar att ca 13 000 kvkm, eller 60%, av Kuwaits yta tacktes av olja. Detta 
har orsakat mycket stora skador pa vaxt- och djurlivet. Troligen har oljan 
ocksa trangt ner och fororenat grundvattnet. Ett annat hot mot Kuwaits be-
folkning ar de ca 2 miljoner minor och de flera miljoner odetonerade 
ammunitionseffekter som finns kvar i marken. Enbart runt Kuwait City har 
over 3 miljoner odetonerade ammunitionseffekter patraffats. Dessa kommer att 
utgora ett standigt hot mot befolkningen under manga ar framover. Min-
rojningsexperter har uppskattat att det kommer att vara nastan omojligt att 
roja de omfattande minfalten i sodra Kuwait.
1:4 Plundring och forstorelse
Det ockuperade Kuwait utsattes for en mycket omfattande och systematisk 
plundring av irakiska trupper. Affarer, bostader, bibliotek, industrier, 
hotell, regeringsbyggnader, sjukhus m m utsattes for plundring och for-
storelse. Vissa kuwaitiska foretag upplostes av irakierna, samtidigt som 
deras tillgangar konfiskerades. Bland andra drabbades Kuwaiti Airways, 
Kuwaiti National Bank samt Kuwaiti General Transport Company av detta. 
Irakiska soldater hade order om att montera ner respektive omhanderta vissa
foremal for vidare transport till Irak. Detta gallde bl a material fran 
bibliotek, forskningsresultat fran vetenskapliga institutioner, teknisk ut-
rustning fran sjukhus, religiosa manuskript samt foremal fran museer. Det 
kuwaitiska nationalmuseet plundrades bl a pa foremal fran ar 3000 f Kr. En 
FN-rapport uppskattar de ekonomiska skadorna enbart fran plundringen av 
affarer till ca 1 miljard USD. Nar sedan irakierna flydde fran Kuwait, sa 
sattes over 200 byggnader, bl a parlamentet, emirens palats, sjukhus samt 
Kuwaits nationalmuseum i brand.
2. IRAK
2:1 Inledning
Omvarldens reaktioner pa Iraks beteende lat inte vanta pa sig. Genom ett an-
tal resolutioner fordomde FN:s sakerhetsrad det irakiska agerandet och 
kravde att Kuwaits suveranitet skulle aterupprattas. Nar sa inte skedde, 
utan Irak fortsatte med ockupationen, gick sakerhetsradet vidare och antog 
resolution 678, som auktoriserade de medlemsstater som samarbetade med den 
legitima kuwaitiska regeringen att anvanda sig av nodvandiga medel, 
inkluderande militart vald, for att driva ut de irakiska trupperna ur Kuwait 
efter den 15 januari 1991, om inte Irak hade dragit sig tillbaka innan dess. 
USA ledde bildandet av en allians mellan vastlander och arabstater. Forsta 
uppgiften var att forsvara Saudiarabien (Operation Desert Shield), for att 
sedan kunna ha Saudiarabien som bas for de kommande attackerna mot Irak. Den 
17 januari 1991 inleddes sa Operation Desert Storm, med den storsta flyg-
armada som varlden hade skadat. Flygoffensiven riktade sig mot mal i bade 
Irak och Kuwait. Den 24 februari inleddes markoffensiven, Operation Desert 
Sabre, som med en indirekt omfattningsrorelse flankerade de irakiska 
trupperna i sodra Irak och i Kuwait. Efter 100 timmar var den irakiska 
armens ode beseglat, och FN-koalitionen inforde ett ensidigt upphorande med 
offensiva operationer.
2:2 Flygoffensiven - Operation Desert Storm
Den 17 januari 1991, kl 03.00 lokal tid, inledde FN-koalitionen flyg-
offensiven mot mal bade i Irak och Kuwait. Under den inledande fasen av 
luftoffensiven koncentrerades insatserna mot det irakiska luftforsvaret, med 
syftet att erhalla luftherravalde over Irak och Kuwait. Radarstationer, 
ledningscentraler for flygvapnet samt flygbaser utsattes for massiva angrepp. 
Nar luftherravaldet uppnatts, overgick man till att attackera militara 
lednings- och sambandscentraler. En annan typ av mal som hade hog prioritet
var anlaggningar for produktion och lagring av kemiska och biologiska 
stridsmedel. Efter att Irak den 18 januari hade attackerat Israel med s k 
Scud-missiler sa tvingades en stor del av koalitionens flyguppdrag att ut-
nyttjas i jakten pa dessa missilers mobila uppskjutningsramper. De huvud-
sakliga syftena med den strategiska flygoffensiven mot Irak var: 
1) att skara av forbindelselinjerna mellan ledningen i Bagdad och de 
irakiska styrkorna som var grupperade i Kuwaiti Theatre of Operations(KTO) 
2) att sla ut produktionskapaciteten for massforstorelsevapen 
3) att sla ut vissa for den irakiska krigsmakten viktiga stodfunktioner som 
t ex elsystem och oljeanlaggningar
4) att forstora viktiga kommunikationsanlaggningar som t ex broar, jarn-
vagar och flygplatser. 
Operation Desert Storm utfordes med flygplan som representerade det senaste 
inom den tekniska utvecklingen, daribland F-117 A Stealth Bomber, ett flyg-
plan som inte syns pa radar och som darfor osett kan smyga sig pa fienden. 
Men aven aldre flygplan som t ex B 52:or fran 50-talet deltog i flyg-
offensiven. Genom massmedia formedlades bilden av ett kliniskt krig, dar 
majoriteten av alla mal attackerades med laserstyrd ammunition som traffade 
sina mal med osviklig precision. Detta var dock inte nagon sanningsenlig 
bild. I sjalva verket sa utgjordes endast 8,8%, eller 7400 ton, av de 
sammanlagt 84 200 ton bomber som falldes under Desert Storm av precisions-
styrda bomber. De resterande 91,2% utgjordes av konventionella ostyrda 
bomber. Ett av exemplen pa att skyddet for civila inte fungerade ar attacken 
pa Al-Ameriyyabunkern i Bagdad. Koalitionen havdade att bunkern var en 
militar kommunikationscentral, som var kamouflerad och bevakades av militara 
vakter. De irakiska myndigheterna havdade att bunkern var en civilforsvars-
anlaggning. Koalitionen pastod sig ha sett de militara vakter som stod ut-
posterade pa utsidan av bunkern - men vad de tydligen missat var att hundra-
tals kvinnor och barn gick in i bunkern i skymningen och lamnade den i 
gryningen. Ca 300 kvinnor och barn omkom vid bombningen av bunkern. Det 
forekom aven attacker pa fabriker som framstallde civila produkter, bl a en 
fabrik som tillverkade mjolkersattning for smabarn. I sju stader bombades 
dessutom lagerlokaler innehallande livsmedel avsedda for civilbefolkningen. 
Bristande underrattelsetjanst tros ha varit orsaken till att civila mal 
attackerades. Men den kategori av attacker som orsakade den storsta mangden 
civila offer var anda attackerna mot elkraftverk i Irak. Manniskor dog dock 
inte genom sjalva attackerna pa stationerna, utan pa grund av de indirekta 
effekter som dessa attacker fick pa det civila samhallet. Narmare 75% av el-
produktionen slogs ut under konflikten. I staderna upphorde pumparna for av-
loppssystemet att fungera. Detta medforde att avloppsroren exploderade, och 
avloppsvatten trycktes upp till marknivan, dar det utgjorde en bidragande 
faktor till att sprida sjukdomar. Vattenreningsverken slogs ut och kunde 
inte rena tillrackligt med vatten for att forsorja staderna. Epidemier ut-
brot bland befolkningen. Samtidigt uppstod en stor brist pa mediciner, p g a 
att avsaknaden av elstrom ledde till att mojligheterna att forvara 
mediciner pa sjukhusen forsvann, och stora mangder mediciner forstordes 
p g a brist pa kylforvaring. Antalet fall av hepatit, tyfus, massling och 
lunginflammation okade under aret efter kriget med mellan 300% (massling) 
och 700% (hepatit). Det forekommer uppgifter om att ca 70-90 000 irakiska 
civila omkommit i sviterna efter utslagningen av elsystemet.
2:3 Markoffensiven - Operation Desert Sabre
Den 24 februari inledde FN-koalitionen markoffensiven, som gick under be-
teckningen Operation Desert Sabre. Genom vilseledning hade koalitionen fatt 
irakierna att tro att markoffensiven skulle genomforas vid den saudi-
kuwaitiska gransen. Men genom en omfattande kringgaende manover - Hail Mary 
Pass - kom offensivens huvudpunkt i stallet att forflyttas vasterut till 
gransomradet mellan Irak och Saudiarabien. De irakiska frontforbanden, 
kraftigt decimerade efter veckor av massiva flygbombningar och omfattande 
deserteringar, gjorde ringa motstand. Malet for de framryckande trupperna 
oster om Kuwait var att snabbt skara av den enda aterstaende irakiska re-
trattvagen utmed Eufrat. Efter 100 timmar hade den irakiska armen mott sitt 
Cannae och gett upp, och koalitionen inforde ett ensidigt upphavande av 
offensiva operationer. Mellan 60 och 100 000 irakiska soldater och ca 3 000 
irakiska civila hade da dott i kriget. Koalitionen inraknade 295 doda och 
998 skadade. Det totala antalet irakiska krigsfangar som togs av koalitionen 
uppges till mellan 85 och 100 000 stycken. Dessa behandlades jamforelsevis 
val och helt i overensstammelse med foreskrifterna i den III Geneve-
konventionen. De medlemmar av koalitionen som togs till fanga av irakierna 
behandlades dock mindre val. De uppgifter som foreligger anger dessutom att
fangar fran koalitionens arabiska deltagare behandlades samre an de vaster-
landska. I regel fordes nedskjutna piloter och andra tillfangatagna till 
Bagdad, dar de fangslades i den regionala underrattelsetjanstens lokaler, av 
krigsfangarna kallade the Biltmore. Dar utsattes de for ingaende forhor. 
De fick sma matransoner och otillrackligt skydd mot kyla. Detta strider mot 
artiklarna 25 och 26 i krigsfangekonventionen. Anledningen till att fangarna 
placerats pa just the Biltmore var troligen ett forsok fran irakisk sida 
att skydda platsen mot koalitionens flyganfall, alltsa att anvanda krigs-
fangarna som manskliga skoldar. Detta ar forbjudet enligt artikel 23 i 
krigsfangekonventionen. Den 23 februari utsattes anda the Biltmore for ett 
flygangrepp fran koalitionens sida. Ingen krigsfange skadades dock i 
attacken. Efter detta flyttades krigsfangarna antingen till Abu Abu Ghurayb-
fangelset eller till militarfangelset Al-Rashid. Placerande av krigsfangar i 
fangelser strider mot artikel 22 i krigsfangekonventionen. Ett annat brott 
mot internationell humanitar ratt, som vackte stor uppmarksamhet, var nar 
nedskjutna piloter fran FN-koalitionen visades upp i irakisk TV, och 
tvingades lasa upp meddelanden som riktade sig mot deras hemlander. Det 
forekommer aven uppgifter om att i synnerhet krigsfangar fran arabiska 
lander utsatts for fysiskt och psykiskt vald. Detta strider mot artiklarna 
13 och 17 i Genevekonventionen och ar enligt artikel 130 en svar over-
tradelse av konventionen. Slutsatsen vad det galler Iraks behandling av 
krigsfangar, ar att landet aterigen gjort sig skyldigt till flera brott mot 
internationell humanitar ratt.
2:4 Skadeverkningar pa miljon i Irak
Kriget medforde enorma skadeverkningar pa miljon i Irak. Tonvis med bomber 
och ammunition som inte exploderat ligger fortfarande kvar pa slagfaltet, 
och skadar fortfarande oskyldiga civila. Uppskattningsvis var det ca 600 av-
skjutna bomber, raketer o dyl per dag som aldrig exploderade. Detta gor 
sammanlagt mellan 1,6 och 1,8 miljoner. Ingen rojning av dessa har fore-
kommit i Irak. Enligt en hemlig rapport fran UK Atomic Energy Authority 
ligger det dessutom ca 40 ton forbrukat uran fran karnvapen kvar pa slag-
faltet. Detta beraknas utgora en fara for ca en halv miljon manniskor, som
far bl a forhojda cancerrisker genom stralningen fran detta uran, som natur-
ligtvis aven fororenar miljon for en mycket lang framtid. Som jag redan har 
namnt i avsnittet om skadeverkningar pa miljon i Kuwait, sa satte irakierna 
eld pa 742 kuwaitiska oljekallor, och forstorde 68 andra. Roken fran de 
brinnande oljekallorna har lett till omfattande fororeningar i atmosfaren. 
Regionen har fatt mindre sol, vilket har lett till en temperatursankning. 
Mark och vatten ar kraftigt fororenade. Dessutom slapptes mellan 4 och 8 
miljoner fat olja rakt ut i Persiska viken. Motivet for denna handling var 
troligen att forsvara en amfibieoperation mot den kuwaitiska kusten. Vatten-
temperaturen i Persiska viken har sjunkit, vilket medfort att fiskens 
mojligheter till reproduktion forsamrats. De brinnande oljekallorna slappte 
ut stora mangder kemikalier. Detta kommer att leda till en okad cancerrisk, 
samt fodelsedefekter hos befolkningen i Irak och Kuwait. Dessutom lat den 
irakiska regeringen torrlagga over 7 500 kvkm av landets sammanlagt 20 000 
kvkm traskmarker. Orsaken till att de lat gora detta var for det forsta att 
underlatta armens forflyttningar, samt for det andra att utrota de tre 
arabiska stammar som levde i traskmarkerna. Av de ca 500 000 manniskor som 
en gang levde dar, finns nu bara nagra fa utspridda folkspillror kvar, som 
inte langre kan forsorja sig av den uttorkade marken. Stora traskmarker, som 
funnits i tusentals ar, har forvandlats till ode vidder av torkad, sprucken 
lera. De djur och fiskar som levde dar har dott. Traskmarkerna har torkats 
ut genom att bygga fordamningar, och genom att avleda de floder som flot 
genom trasken. Men eftersom vattnet maste ta vagen nagonstans, sa har detta 
lett till att jordbruksmarkerna oster om Tigris nu ar drankta under upp till 
2,5 meter vatten, medan jordbruksmarkerna vaster om Tigris ar totalt ut-
torkade. I ett land, dar det rader en stor brist pa mat, har alltsa stora 
arealer jordbruksmark uppsatligen forstorts. Uttorkningen av Iraks trask-
marker har kallats for ett ecocide - miljomord (genocide = folkmord).
IRAK
Area: 435 000 kvkm
Befolkning: 19,6 miljoner
Befolkning per kvkm: 45
Bibliography
my name is ola